Utemöbler med anor, del 1

Jag har alltid varit fascinerad av kvalitet. Det spelar ingen roll om det rör sig om verktyg, hifi, köksgeråd, fiskeprylar eller möbler, kvalitet håller. Och säga vad man vill men man kunde göra saker som höll förr i tiden.

På Ribbfors finns en utemöbel som jag har minnen av ända sedan barndomen, åtminstone tycks jag minnas dessa hemma hos farmor Anna och farfar Folke ute på gården i Myrheden. Jag har i vilket fall tagit dessa för givet under många år, och så vitt jag kan utröna så tillverkades just denna modell i skiftet mellan 50 och 60-talet, vilket faktiskt gör att de är mellan 60 och 70 år gamla.

För c:a 20 år sedan renoverade min farfar dessa. Kanske inte ur perspektivet bevarande av utemöbelns ursprung, men utan tvivel för att möjliggöra fortsatt användande. Farfar använde också det han hade tillgängligt, för några mer avancerade snickarverktyg hade han inte, t.ex. planhyvel, bordssåg eller pelarborr. Vad gäller färgsättningen tror jag mig ana min farmors påverkan.

Nu är det dags att återigen göra något åt dessa möbler, och här kommer beaktandet av kvalitet åter att spela en roll. Stålstommarna är av det grövre slaget, nitar och bultar likaså, varför det finns anledning att fundera över de trädelar som ingår och hur dessa såg ut i original. Det är uppenbart att farfar inte hade samma möjligheter.

Lite detektivarbete och jag vet nu hur originaldelarna såg ut, dessutom hjälpte det mig att avgöra vilka återstående delar som faktiskt var original. Vad gäller färgen så kunde jag efter minutiöst skrapande utröna att metalldelarna var vita till ursprunget samt alla trädelar ljusröda. När så alla delar var isärtagna så återstod detta.

Nu skall alla metalldelar slipas och målas med rostavvisande primer, för att sedan målas med vit metallfärg. Alla återstående original-trädelar skall slipas, grundas och målas i ljusrött. De delar som saknas behöver tillverkas och förborras för att sedan också de målas.

Utöver dessa stolar finns också ett tillhörande, fällbart bord. Bordet har inget kvar av originaldelarna förutom stålstrukturen och ett par mycket illa åtgångna brädor 22×36 mm och 95,5 cm långa som utgör låskonstruktionen.


Jag har tagit alla mått och påbörjat rekonstruktionen av ramen/låsanordningen som den en gång såg ut. Det enda jag inte har mått på idag är ursprunglig bordsskiva, även om jag har en bild av formen. Eftersom jag inte har dessa mått och eftersom den ursprungliga bordsskivan hade ett hål för ett parasoll så tänker jag använda lite konstnärlig frihet och skapa en ny bordsskiva utan parasollhålet.

Jag återkommer alltefter renoveringen fortgår…..

/Roger

0

Det skjuts hej vilt på Ribbfors

Ja nu är det inte jaktsäsong, varken på älg eller fågel.

Det gäller förstås inte vilket vapen som helst. För detta kräver varken licens eller vapenskåp.

Det är det verktyg som Roger nu har införskaffat.

Spikpistolen

Och dess inträde på Ribbfors. Jag ser det framför mig. Kan ni se det framför er? Roger komma gående längs den väg som leder honom till Storhuset. Vi se honom snett bakifrån, med ett motljus och en lätt dimma. Han går med lugna men bestämda steg. Älvens ändlösa sommarbrusande i bakgrunden. Det nyklippta gräsets dofter når oss med ett löfte om en stundande arbetsfylld dag. I hans hand ligger den. Spikpistolen. Den som ska förgylla denna dag. För med den ska det spikas tak! Han känner det. Vi känner det och jo jag vet det.

Verkligheten är kanske inte så romantisk som den ovanstående text beskriver det. Men helt klart så kommer det att ske. För nu är pärlsponten inköpt och ligger i 4,80 m längd i förrådet. Byggsågen är på rätt plats denna gång. För den rymdes i det flyttlass som togs med under veckan. Den kommer helt klart att underlätta hans snickerier. Det finns självklart verktyg av den eldrivna sorten som han helt skulle ha sett finnas på Ribbfors, men de kommer så småningom. Allt ryms inte på ett lass.

Vi har våra projekt och taket är ju trots allt bara ett. För vi har ju trots allt även en trädgård. Så när Roger biter tag i snickeriet så borrar jag ner mina händer i jorden. För denna vårsommar så frodas ogräset och jag har absolut inte hunnit ut i myggsvärmarkvällen. Så idag kommer det bli lite potatis som ska sättas ut och ja jag vet att vi är sena även detta år, men jag tänker att nästa år! Då du! Det är bara att köra på i år och se hur många småpotatisar det blir. Minidelikatesser kanske! Men även rabatten nedan vår altan i stugan ska påbörjas en restaurering. För det behövs. Jag har bara levt kvar i farmor Annas växter, men det börjar tunnas ut och vi behöver uppdatera denna rabatt. Frågan är om det även ska bli annat än blomuppdatering. Om det hinns med eller om det drunknar i våra planer att hinna mer… Vi tar dagen som den kommer gällande detta. Men det finns önskan om en fin rabatt detta år!

Nej snart ska det börja smälla, men före det kommer det en liten uppdatering gällande sommarhuset…

/ Anna

0