Äventyrsplaner kan ändras!

Jajamen… Det är tur att planer kan ändras, även om det är högst motvilligt emellanåt.

Planen för dagen i morse var:

  1. Ta traktorn och med hjälp av den lyfta ner mangel och det skåp som stått ute på balkongen sen vi gjorde klart hallen uppe för flera år sen.
  2. Plocka bort de vinterfönster som även de har varit ståendes ute på balkongen i flera år.
  3. Städa balkongen.
  4. Ta traktorn och lyfta upp ett annat vitmålat skåp.
  5. Bära in skåpet till rum 4.
  6. Bära ut nån stol ut på balkongen.

Men vi ändrade lite på vägen…

 

Ja nu fick vi över mangeln över balkongräcket, men några småskador på fasaden. Men vi var nöjda ändå. Men så insåg vi att skåpet inte skulle gå att ta ner samma väg. Jo, den skulle ner den med men inte genom samma öppning. Roger mätte och tittade på mig och funderade säkert på om jag skulle orka… Det funderade även jag på. Men så nickade vi och tog tag i skåpet, vars topp lossnade direkt. Jaja, det var bara att fästa tillbaka och försöka finna något annat grepp. Och jo, det kändes som ett helt okej grepp. Du vet när du har tyngden neråt mot fingrarna så känns det bra. Men jag kan säga att när tyngdpunkten ändras. Den hamnar längre och längre bort från fingerspetsarna. När den hänger på balkongräcket och du ska greppa tag i skåpet för att den inte ska hasa neråt… då är det svårare. Jag yttrade: den kommer att falla… Sen föll den neråt…neråt..neråt och landade hårt…

I traktorskopan! Men det var inte planerat att den skulle landa så hårt… ”Du kan ju inte släppa den…” Hmmm den släpptes inte… den gled ur näven…

Men glad i hågen kunde Roger sänka skopan och inse att den var nästan i fullgott skick. Nästan… En av hans superkrafter är knopar och rep. Så han kunde nu binda fast skåpet under färden till dess undangömda plats. Planer på vad vi ska göra med den? Ingen aning… i dagsläget…

Punkt 3 i vår planering genomfördes med lite dammsugning, sopning, Ekotipsets mirakelspray samt en microfibertrasa. Så fint det blev!

2 av stolarna vi placerat på balkongen.

Vi höll oss till planeringen! Vi betade av punkterna allt eftersom. Men så kom ändringen. I sista sekund. Vi gick ut, jag och hundarna för att höra vad han pysslade med, vår husse. Han parkerade nämligen traktorn. För efter mätning så insåg han att nästa skåp (det vitmålade) var större än det jag tappat i traktorskopan. Så det skulle inte gå att få upp via balkongen idag.

Men då gick vi in till skattkammaren och hämtade ut…

En gammal skolbänk från Myrhedenskolan när det begav sig…

Skolbänken hamnade i rum 4, där det tilltänkta, men ack för stora, skåpet skulle stå. Men detta substitut blev bra, tycker jag. Och skattkammaren fick lite mer utrymme, igen.

Den lilla stolen fann vi idag… till rum 5

Vi fann fler saker idag. Detta visade sig finnas i skåpet – jag – tappade…

Denna var Johan Öhlunds (även kallad Janne) tills Sixten Viklund tog över.

Spännande dokumentation, som ändå vittnar om det tidigare ägandet.

Vad är då kvar på vår lista? Ja nu tog vi ut stolarna lite tidigare, men resten är av checkat. För denna dag. Tyvärr fick jag inte se Roger i huckle… Det känns lite trist faktiskt. Men i morgon är det städdag för mig och Roger tänkte ta hand om de sista listbitarna…

Men vi alla vet att planer kan ändras…

/ Anna

0

Välkommen till Ribbfors 2.0

Välkommen till Ribbfors 2.0!

Ribbfors maj 2021

Det känns som om det var riktigt länge sen sist. Jag gick in till vår gamla blogg och kikade idag och insåg att jag välkomnade våren 2019 i det senaste inlägget. Jisses, det var verkligen länge sen…

Vad hände sen? Vi tog mer eller mindre paus i vårt arbete. Vi gick ner i takt och vårt fokus landade i trädgårdar och odling. Men vi kan skylla på både det ena och det andra. Vårt fokus var inte inriktat på renoveringen, så var det. Så VAR det. För nu har vi hittat tillbaka till ett driv igen. OCH uppdaterar oss med en ny bloggsida.

Senaste 2 åren då?

Men det som har skett under dessa två år är trots allt lite smått och gott, men kanske inte något att skryta om i mängd. Vi har faktiskt påbörjat fönster renovering. Ja inte något omfattande men vi har antagit utmaningen att klättra över tröskeln att faktiskt ha startat upp detta stora som vi pratat om från starten. Det startade efter att Klara funnit att en ripa flugit in i ett fönster. Det var alltså ett skrikande behov att börja. Så fönster ram ett och två har strippat på glas och skrapats på fog och färg, oljats med linolja, glasinsättning, fogats, målning i två varv med linoljefärg. De är så vackra med sin träådring som syns under färgen. Ram nr 3 är påbörjad men hösten blev sen och lite för kylslaget för att avslutas.

En av de renoverade fönsterramarna

Sen har vi även arbetat med att förbättra vattnet i sommarhuset och det kan jag berätta att Roger verkligen har kämpat med och lyckats genomföra. Även sommarstugan vi bor i under somrarna har fått ett pålitligt vintervatten, vilket har medfört att vi numer använder Ribbfors året runt på ett sätt som vi inte gjort tidigare under den tid jag har varit med i bilden i alla fall. I den ”sommarstugan” bodde nämligen Rogers farmor och farfar året om innan jag mötte Roger. Även en lättare renovering av taket på ”ladugården” har genomförts pga snöskada som uppstod ifjol.

Sen att Roger ramlade över en traktor (ja den har fyrhjulsdrift, Roger) som behövde ett traktorgarage, var en självklarhet att bygga och skelettet fanns redan på plats!

Norgeresa – valpresa

Under 2019 fick dessutom vår familj ett tillskott i form av en gordonsettervalp, vid namn ”Gjendesheim´s Blissful River Lovis”. Hon kallas förstås Lovis till vardags och är tillsammans med vår engelska setter ett friskt inslag till vår familj. Det året åkte vi ner till Sydnorge vid 2 tillfällen. Glädjen vi kände när vi mött detta lilla underverk kan vi likställa med första mötet med Myran förstås. Men henne hittade vi förstås i närheten, Finnliden, Piteå. Busiga Myran blev med ens en liten tant, som tar det mer lugnt än yrvädret Lovis som snart fyller hela 2 år. Tillsammans har de otroligt roligt och springer runt och busar varje dag men även får utmaningar av husse och matte, som grannskapet blir imponerade av.

Lovis i rum 2 kikar ut på slaskvädret!

Några fastigheter med behov

Energin har även gått åt till att renovera bagarstugan hemma i Tjärn, Skellefteå. Roger har byggt en ny farstukvist på samma bagarstuga, som rasade av snötyngd. Vi har genomgått en storrensning i virkesförråd här i Ribbfors och sorterat ut en hel del saker – igen, både i garage och andra skrymslen och vrår. Vi har trots allt 3 fastigheter som vi äger och en till vi har den stora ynnesten att få ta hand om. Det blir många byggnader att se över men vi gör det med ett stort intresse.

Ett svampangrepp i Rogers sons uterum har förstås också fått ett engagemang. Svampangrepp i hus är viktigt att ta itu med direkt, säger jag som var inblandad i ett när mina barn var små. Det är aldrig en trevlig upplevelse och kan kosta multum.

Covid19 pandemi

Måste väl sedan nämna pandemin. Det fick väl hela Sverige att hemestra. Hade vi då inte möjlighet att starta upp något stort projekt? Ja då, men vi valde som sagt trädgården och vattnet i sommarhuset.

Sista sommarlovet

Förra sommaren visade det sig dessutom vara mitt sista sommarlov, för detta år är första gången som jag kommer ha semester. Precis som väldigt många andra normala svenskar. För jag lämnar nämligen min tjänst som lärare på Byskeskolan efter 22 år och kommer bli rektor på Bolidenskolan. Kommer detta påverka vårt arbete i Ribbfors? Bra fråga. För facit kommer vi se efter sommaren. 

2021

Detta år har vi fått frågan om några skulle kunna komma och använda storhuset. Så nu måste vi hinna renovera lite, inreda lite, städa mycket för att välkomna gäster igen. För det är där vi kommer hitta drivkraften att åter börja renovera och restaurera. Dessa besök har nämligen inte varit aktuella de senaste åren. Fjolåret gick ju bort pga pandemin förstås.

Starten på denna säsong

I och med att vi har börjat hälsa på glasmästarna så har vi faktiskt satt in ett glas i rum nr 4, som ligger på övervåningen. Ja den är provisoriskt ditsatt men bara att komma upp i den vackra hallen och se in i nästa rum är spännande. För där ser man en process som startades för några helger sen. I de 3 små rummen på övervåningen har vi nämligen börjat att mäta upp till reglar i taket denna helg. Roger hade nämligen hjälp av Filip, R´s yngre son, att sätta upp bärlinorna till dessa. Men har vi med alla elverktyg till denna del att såga till reglarna? Nejdå, de står så bra hemma för även där finns projekt. För visst borde vi även hinna med att montera starten på ett uterum? Så det är bara att använda fogsvansen, Roger!

Flera mätningar krävs förstås, gärna över huvudet… Snacka om fysträning!

Så nu startar vi om.
Ribbfors 2.0.

Håll i er!
Nu kör vi!

/ Anna

1