Jo vi har några fönsterbågar att renovera och även detta år duckar vi detta enorma projekt fram till sista pusten av ledigheten. Kan det bero på att det är mer än 80 bågar som ska tas ner. Som ska slipas för att bli fri av så mycket målarfärg som möjligt. Som ska oljas in med linolja. Som ska kvistlackas. Som ska kittas. Som ska målas en gång på ena sidan. Som ska målas en gång på andra sidan. Som ska målas en andra gång på första sidan. Som ska målas en andra gång på andra sidan… Sen då? Jo ska ju tvättas och sen sättas in i en fönsterkarm. Men är fönsterkarmen färdig? Nja… I fjol tog vi enbart fönsterkarmar med trasiga fönster och har inte gjort något åt fönsterkarmen. Men detta år skulle vi starta upp projektet att ta ett helt fönster för det är detta fönster som läckt in vatten så att det runnit in på golvet… Men där är vi inte än…
Denna båge förberedde vi förra året men sen blev det för kallt att kitta och måla.
Roger kittar årets första fönster
Men så under vårt utemöbelprojekt så blev det tid över för lite kittning när jag målade och målade. Vi lär oss något nytt varje gång. För detta år hade kittet nästan börjat att bli hårt och det var svårare att få till en perfekt fog. Men Roger kämpade bra och blev till slut nöjd med resultatet. Det kunde stå och härda och igår var det dags att veva och röra i linoljefärgen. Jag kände mig lite nervös. Hur hade jag gjort ifjol? Hade jag något bra sätt att ta itu med målningen ut på kittet? Minns inte…
Roger! Han kollade på nätet för att säkerställa att vi mindes rätt tillsammans. För när han började läsa så tittade vi på varandra. Vi gick och kikade på fönstret. Sen var det bara att starta… Men jag hade slängt den lite plastiga overallen… Jag hade tydligen gått hårt åt den vid flera tillfällen för den likande mer ett förkläde med både fram och baksida samt med muddar för både händer och fötter. Helt öppen ner till… Risken att det skulle bli färg på byxorna kände jag var stor… Ja ni som vet hur jag ser ut efter jag målat kan bara hålla med. Det är ofta färg ”all over the place”. Men jag hade tur och kunde ta min svarta bomullsoverall, vilket passar bra nu när det är svalare.
Det var bara en båge. Det var inte något pass på 1,5 timme, som det tagit att måla alla trädelarna till utemöblerna. Det var bara finlir som inte skulle skyndas och plötsligt var den målad.
Första varvet på första sidan
Men hur hade jag gjort med penseln när vi väntade? Vad använde vi för vätska för jag hade kastat de penslar jag använt…
Roger!
Han kollade upp och penseln med lite färg på hamnade i frysen i en påse. Så det blir spännande att se hur det blir att måla med den idag på andra sidan…
Värmen fortsätter… men så gör vi. Små steg i rätt riktning…
För när vi kom till fönsterlister och golvlister så fanns virket till nåt rum och saknades till nåt annat. Vi for till Skellefteå och införskaffade det vi trodde oss behöva. För nu börjar det dra ihop sig tills årets första gäster anländer. Men med taken på plats med taklister likaså, borde det inte vara något problem.
Nu hör det väl till att tidspressen ändå var något påtaglig, för i helgen är Roger på sin årliga fiskeresa till Ransarån. Så vi hjälptes åt, även om Roger hade gjort det mesta, att fixa de sista listerna. För mätning fick han göra och komma ihåg de mått han fått. Han fick välja de lister han hade koll på och jag var handräckare. En sån som håller i listen när han skulle kapa den. En sån som hämtar måttband när den glöms ute vid sågen. Men svettigt var det. Värmen var tryckande, liksom den varit under de tidigare veckorna.
Tur han har en inspektör i Myran, för att allt ska gå rätt till!
Myran tyckte att det var lite spännande att följa husses arbete. För här var det sista biten till sista fönstret denna omgång.
Sen tog vi tag i golvlisterna. De skulle kapas men även sågas till för att få en liten något böjd profil. Den använde han bordssågen till för att skapa det han önskade. Tur att det var så varmt att hundarna tyckte att det var skönt att ligga inne i stugan ett tag. För mitt på dagen är det skönt med siesta.
Nu började det vara lite kort om tid. Det började vara behov av vila, mat och även packning inför fiskeresan. Då hände det som inte var inräknat. Den näst sista biten av golvlist i sista rummet skulle bara skruvas fast. Då slinter han med skruvdragaren som tränger ner i handen. Aj, aj, aj…
Vi beslutar oss för att den sista biten ska han ordna med när han återvänder hem. Efter vi rengjort och spritat handen, omplåstrat och fått i oss mat, så hann han förstås att packa. Och morgonen därefter reste de, tidigt som skrutt.
Då var det bara att börja med förberedelse inför målning.
Det var bara att börja förflytta mattorna från ena rummet för att kunna dammsuga väggar och golv.
Ja dessa mattor har ju legat omkullvält i ett av rummen. Nu var det bara att dammsuga väggar och golv. Svettigt? Men självklart!
Dammsugning och torka inför målning
Men skönt när man var färdig i fas 1. När detta var klart så inväntade jag att det torkat och skulle till att börja måla fönsterlister och fönstersmyg, igen.
Jag var så noga med att inte måla när solen låg på. Men tänkte väl inte på…
Här är andra varvet…
Att det är svårt att se hur man målar när det är så ljust ute och ingen lampa inne. Men med det andra varvet, som nu är målat så funkar det att börja städa inför inredningen.
Såpaskurade mattor väntar inför att läggas ut på rena golv. Sängar väntar i hallen på att bli inburna. Pinnstolar väntas på att bli avtorkade och inplacerade på välplanerade platser. Frågan är om vi får fram dem ur vår ”skattkammare”? För det är fullt nu… mindre fullt när vi börjat inreda. Men nog oroar jag mig något, för ett av skåpen som ska in är tungt och det står inte ens i samma byggnad… Men där får nog Roger komma med någon bra idé och muskler…
För snart kommer de. Säsongens första gäster. Och vi kommer hinna! Och de är så välkomna!
Det känns som om det var riktigt länge sen sist. Jag gick in till vår gamla blogg och kikade idag och insåg att jag välkomnade våren 2019 i det senaste inlägget. Jisses, det var verkligen länge sen…
Vad hände sen? Vi tog mer eller mindre paus i vårt arbete. Vi gick ner i takt och vårt fokus landade i trädgårdar och odling. Men vi kan skylla på både det ena och det andra. Vårt fokus var inte inriktat på renoveringen, så var det. Så VAR det. För nu har vi hittat tillbaka till ett driv igen. OCH uppdaterar oss med en ny bloggsida.
Senaste 2 åren då?
Men det som har skett under dessa två år är trots allt lite smått och gott, men kanske inte något att skryta om i mängd. Vi har faktiskt påbörjat fönster renovering. Ja inte något omfattande men vi har antagit utmaningen att klättra över tröskeln att faktiskt ha startat upp detta stora som vi pratat om från starten. Det startade efter att Klara funnit att en ripa flugit in i ett fönster. Det var alltså ett skrikande behov att börja. Så fönster ram ett och två har strippat på glas och skrapats på fog och färg, oljats med linolja, glasinsättning, fogats, målning i två varv med linoljefärg. De är så vackra med sin träådring som syns under färgen. Ram nr 3 är påbörjad men hösten blev sen och lite för kylslaget för att avslutas.
En av de renoverade fönsterramarna
Sen har vi även arbetat med att förbättra vattnet i sommarhuset och det kan jag berätta att Roger verkligen har kämpat med och lyckats genomföra. Även sommarstugan vi bor i under somrarna har fått ett pålitligt vintervatten, vilket har medfört att vi numer använder Ribbfors året runt på ett sätt som vi inte gjort tidigare under den tid jag har varit med i bilden i alla fall. I den ”sommarstugan” bodde nämligen Rogers farmor och farfar året om innan jag mötte Roger. Även en lättare renovering av taket på ”ladugården” har genomförts pga snöskada som uppstod ifjol.
Sen att Roger ramlade över en traktor (ja den har fyrhjulsdrift, Roger) som behövde ett traktorgarage, var en självklarhet att bygga och skelettet fanns redan på plats!
Norgeresa – valpresa
Under 2019 fick dessutom vår familj ett tillskott i form av en gordonsettervalp, vid namn ”Gjendesheim´s Blissful River Lovis”. Hon kallas förstås Lovis till vardags och är tillsammans med vår engelska setter ett friskt inslag till vår familj. Det året åkte vi ner till Sydnorge vid 2 tillfällen. Glädjen vi kände när vi mött detta lilla underverk kan vi likställa med första mötet med Myran förstås. Men henne hittade vi förstås i närheten, Finnliden, Piteå. Busiga Myran blev med ens en liten tant, som tar det mer lugnt än yrvädret Lovis som snart fyller hela 2 år. Tillsammans har de otroligt roligt och springer runt och busar varje dag men även får utmaningar av husse och matte, som grannskapet blir imponerade av.
Lovis i rum 2 kikar ut på slaskvädret!
Några fastigheter med behov
Energin har även gått åt till att renovera bagarstugan hemma i Tjärn, Skellefteå. Roger har byggt en ny farstukvist på samma bagarstuga, som rasade av snötyngd. Vi har genomgått en storrensning i virkesförråd här i Ribbfors och sorterat ut en hel del saker – igen, både i garage och andra skrymslen och vrår. Vi har trots allt 3 fastigheter som vi äger och en till vi har den stora ynnesten att få ta hand om. Det blir många byggnader att se över men vi gör det med ett stort intresse.
Ett svampangrepp i Rogers sons uterum har förstås också fått ett engagemang. Svampangrepp i hus är viktigt att ta itu med direkt, säger jag som var inblandad i ett när mina barn var små. Det är aldrig en trevlig upplevelse och kan kosta multum.
Covid19 pandemi
Måste väl sedan nämna pandemin. Det fick väl hela Sverige att hemestra. Hade vi då inte möjlighet att starta upp något stort projekt? Ja då, men vi valde som sagt trädgården och vattnet i sommarhuset.
Sista sommarlovet
Förra sommaren visade det sig dessutom vara mitt sista sommarlov, för detta år är första gången som jag kommer ha semester. Precis som väldigt många andra normala svenskar. För jag lämnar nämligen min tjänst som lärare på Byskeskolan efter 22 år och kommer bli rektor på Bolidenskolan. Kommer detta påverka vårt arbete i Ribbfors? Bra fråga. För facit kommer vi se efter sommaren.
2021
Detta år har vi fått frågan om några skulle kunna komma och använda storhuset. Så nu måste vi hinna renovera lite, inreda lite, städa mycket för att välkomna gäster igen. För det är där vi kommer hitta drivkraften att åter börja renovera och restaurera. Dessa besök har nämligen inte varit aktuella de senaste åren. Fjolåret gick ju bort pga pandemin förstås.
Starten på denna säsong
I och med att vi har börjat hälsa på glasmästarna så har vi faktiskt satt in ett glas i rum nr 4, som ligger på övervåningen. Ja den är provisoriskt ditsatt men bara att komma upp i den vackra hallen och se in i nästa rum är spännande. För där ser man en process som startades för några helger sen. I de 3 små rummen på övervåningen har vi nämligen börjat att mäta upp till reglar i taket denna helg. Roger hade nämligen hjälp av Filip, R´s yngre son, att sätta upp bärlinorna till dessa. Men har vi med alla elverktyg till denna del att såga till reglarna? Nejdå, de står så bra hemma för även där finns projekt. För visst borde vi även hinna med att montera starten på ett uterum? Så det är bara att använda fogsvansen, Roger!
Flera mätningar krävs förstås, gärna över huvudet… Snacka om fysträning!
